Även stenar växer

Jag sänker garden

och skruvar upp musiken

Man gör det man måste

finns ingen mer tid för sorg

Alla måste läka snabbt

annars är du djurisk, dålig

Även stenar växer

har jag hört

men långsamt, noggrant

som om stoiskt

Har inte bråttom som vi

Köttdelar ligger klara nu

Han har styckat hela

och blodet ligger i en spann

Finns inget jag kan göra

än att acceptera

Så det är det jag gör

Han har valt väg

och jag släpar efter

på sidan

Har alltid gjort

Försöker vara nöjd

men det är ett arbete

som allt annat

Jag lämnar stan

Tror det ska vara lättare där

Det finns gödsel och det är naturligt

Som han, pappan

Har alltid gjort

Försöker vara nöjd

som allt annat

Promenad i Sorgenfri

Det var på den tiden jag inte ville dö

Blodröda rosor blommar nu

på kraftiga grenar

med törnen som knivar

Jag har en följeslagare nu

ett litet andeväsen

ett irrbloss

Små kyrkor insprängda

bland hyreshus

De talar i telefon

jag skriver i min

De renoverar inte skolgårdar här

En vagga utan barn

Hjärtat är en plats

en vagga utan barn

Sätt ut mig långt i skogen

släpp aldrig in mig igen

sätt mig i det mörker

som kommer varje kväll

att det är natt

är så dagen kommer

och så var det ljus

och varje dag tar dagen slut

sätt mig i en vargakula

för mig långt långt bort

bland vass och skär

bland träd och kryp

låt mig vila mot sten

låt mig mig vara så

släpp min hand

och visa mig dit

jag har svans där bak

och käftar fram

du får visa mig en plats

där stenar finns

Letter to Patti

Letter to Patti (altered)

Mother of poetry rock

Mother in Spirit to the broken one

owner of the fearless flow

She conduct light

with a wink of her hand

To tune in to you

keep on the path

seems like you're dancing

barefoot

the native

with a natural home

And as you say

it's just a road...

And it's beautiful

Messages and Ultrasounds

in space

you read and speak

The fearless smile

of a girl

You broke the code

It's in your hands

She must be the believer

I am looking for

Letter to Patti (first version)

Mother of poetry rock

Mother in Spirit you are to me

I'm a Mother and a performing artist

I'm not like you 'cause I'm not an owner of your fearless flow

I'm not friends with light

and you lead light

I want to tune in to you

To keep me on the path

To walk the path

And as you say

it's just a road...

And it's beautiful

And there are messages in space

and you speak them

You break the code

and you can smile like a child

You are a girl at heart

You broke the code

It's in your hands

and you are the believer

I want to be

I am looking for you

Patti Smith graced us with her presence at a small club in Malmö two nights ago.

There are messages

We are all Angels, our own Angels

even You even your Spirit even your Body even your Cock or Your Cunt

We are All our own Angels

We Are Holy

What do You do with your Holiness?

All is sacred and You are and I am too

Your Body is, is Your Mind?

We are All our own Angels

You don't have to listen to anything

You don't have to think about anything for more than a few seconds, if You don't want to

Can You think for five minutes without soiling?

I can You can

I can do that I want it I want to believe

I want to touch

I want to touch Angels wings

Are you there?

Space is flooded with messages and ultrasounds for those who can hear

Some listen some don't but it's there

Rest upon it is there and everywhere

Your Angels wings can hit and embrace

My heart is crocheted of golden string sometimes I soil it

But then I hear a message again

We can meet as Angels of this World lets be holy lets embrace

My Wings my Body my Cunt my crocheted Heart and my Hands

To look into the Eyes of Others

To receive messages or ultrasounds from Space from Everywhere

We are like Bats swirling around amongst our houses they tell things Their stories

She wants to look after me and her hand is Open

I've got a heart and I want to give it away

There is love and the messages keeps being heard at least of some

My wings. Your wings. Our wings.

The whole world is inhabited by Angels and it's Us.

It is like Poetry if you want to

I've got my Hand I want to keep it open

I've got the Heart I want to give it away

I want to hold a Heart in my embrace

And the Ultrasounds are there

There are messages in space for those who listen.

Bild från min samling av "Forgotten Works"

Den här heter "It's everywhere"

De vidunderliga

Jag drömde att du försökte komma in igenom min ytterdörr, du sågade i låset. Jag stod stilla innanför dörren.

Jag drömde att jag lade min kropp i en sopsorterare som vräkte ner soporna i kulvertar under ett hus. Där kunde man vandra omkring med sin smärta. Vi var några människor som vandrade runt där och i bland mötte man någon av de andra, men man talade inte med varandra. Alla accepterade varandra där. Det fanns jättelika salar innan för dörrarna. Med böcker, labyrinter av bokhyllor fulla med böcker. För barnen var böckerna gratis och man tog bara det som var nödvändigt. En del tog böcker åt sig själva, av girighet, för att de kunde.

Sedan fick jag ett mynt av en kvinna, en valuta för kulverten, jag gömde den i handen och lade mig i sopskopan och lär mig falla ner. Fördes ner i schakt och i hissar utan slut. Jag ville vara där en stund varje dag, behövde det.

Hela natten var svettig och orolig och lakanen var skrynkliga och våta och jag frös och vaknade och föll in i drömmar igen. Alla med undre rum och jag hade inget hem, så jag fanns där nere i källarna i trapphusen i kulvertarna i skogen mellan husen och båtar som förde en ut. Hela natten var svettig och frysande.

Så kom dagen och det fanns inga verkliga kulvertar men oro.

Sen träffade jag en varm ängel på dagen och värmen kom in. Det fanns glädje på den dagen med.

Och sen – pojken med sina klara små ögon och sina kramar och sin ordsvada och sin glada energi. Och den är som sötma. Jag lyssnar på den lilles svada så finns det vackra omkring mig. På denna dagen med.

Jag är omringad av kärlek och jag vill ha den. Det finns saker att göra idag och det finns färger och bilder och ord och det finns musik. Och de vackra, de är också där.

Jag tvättar mig ren.

I drömmen flög jag över hav och såg alla vidunderliga havsdjur där nere. Havet var fullt av väldiga havsdjur, valarna, bläckfiskarna, hajarna. Jag red på dem och jag fick vårt fartyg att sväva. Jag kunde flyga över havet och jag fick stora skepp att flyga med min kraft.

It ain't over 'til it's over

Till en syokonsulent:
Till syokonsulenten på Arbetsförmedlingens Datorteket nån gång i förra århundradets slutfas som sa att jag kanske skulle ha realistiska mål med min utbildning när jag glatt och frimodigt deklamerade att jag ville bli scenograf (och väntade på antagningsbesked från både Scenografiskolan i Skellefteå och Danmarks Designskole i Köpenhamn vilka jag kom in på – båda två – följande termin).

Detta är också ett öppet brev till de anhöriga som tyckte jag skulle skaffa ett riktigt jobb – ni vet vilka ni är! Till de högskolelärare på designskolan som senare upprört sa till mig att jag fan inte kunde sitta på två stolar, när jag gjorde cross-overprojekt och till och med till de vänner som sa till mig att det nog var rätt mycket för sent att börja jobba med musik när jag var över trettiofem kanelstänger.

Till gallerister som sa till mig att fortsätta med exakt de skulpturerna som jag höll på med eftersom det kunde jag verkligen. Till den galleristen som inte ens tog med mitt namn på vernissagekortet men sålde samtliga verk jag ställde ut under samma utställning. Till de som sa att jag skulle hålla mig till det jag gjorde för tillfället och inte hålla på att producera, fotografera, skriva poesi och skapa grafik.

Sen till de jävla glädjedödare med inflytande över mig som ung som sa att humor inte hörde hemma i konstvärlden. Att humor och ironi kunde missförstås och det skulle jag helst akta mig för. Annars kunde det vara att jag inte blev godkänd på kursen. Att man inte kan blanda konstformer om man vill bli godkänd på kursen. Att man skulle syssla med säkra projekt och bli i hop med en regissör om man verkligen ville bli scenograf. Att man inte skulle försöka sig på att modellera innehållet eller konceptet i en förställning eftersom det var lätt att det kunde gå fel. Att man inte skulle tro att man kunde det också. Att man kanske inte skulle bestå då.

Och så till de påstått välmenande själar som talat om för mig att man behöver massor av pengar när man har barn. Och en jättestor lägenhet. Att man måste köpa nya saker och kläder för att inte bli mobbad. Att man måste lönearbeta.

Det är oxå ett brev till de unga – eller gamla – som känner igen sig och behöver bli styrkta i att våga göra det de älskar och vad deras hjärtan vill. Så här säger jag till dem: DET GÅR VISST DET. Jag kan nämligen göra allt jag vill. Bara jag vill det tillräckligt mycket. Och det ska gudarna veta att jag vill. And it's never too fucking late.