Han rimmar som en
utomjording
som en ängel
så det gör ont
bara ord som kan
skava så
Ett fönster i tiden
/is mot rutan /januariregn:
Några få rader
/sprängfyllda /med återhållet raseri /och mildhet
/hans kropp en
skådeplats /säger han /hans yta ett slagfält för könskrigen
/de slaktar bögarna
/för vad /kan jag skydda honom?
/han är berättaren
/då siktar de mot honom /det är givetvis oerhört fel
/och lika typiskt
mänskligheten /alla vill kasta på någon
Ta han som öppnar
munnen /ta han med öppen mun
/han ska offras för
våra fastlåsta minnens skull
Vi har länge
stirrat ut i rymden efter gudarna
det kanske är dags
att blicka ner mot jorden
kanske ned i mullen
kanske ner i det som
föder
säger han
allt kommer att
ordna sig
med poeter som de
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar