fredag 18 november 2011

Hemliga klubben

Mer Poetry Slamövning som jag kan kosta på att dela med mig av:

Det finns de som samlas på kvällen runt ett bord
där alla är beslutna om att tala tills allting kommit ut
Dit alla ska få komma in och de flesta faktiskt går
Aldrig kommer åter men syns ibland ändå
Att samlas i kring ljusen och kaffet ska va på
Alla ska få plats, komma in och stiga på

Det är i källarna det händer på kvällar, vissa dar
Vuxna karlar gråter och unga tiger still
och hålla andras händer som man aldrig förr har känt
De äldre har vatt nyktra så länge du har levt
Ändå kan vi tala om liknande problem
Här är farmor, bror och far
Inte med varandra men ändå lite så
Här sitter konstnär och en mat-tant i samma båt
och predikanten som är sur och lite satt
och studenten i kemi som allt för häftigt rullat doktorshatt

Alla är de med i samma stora klubb
De delar sin sanningar, en del av det är ljug
man ljuger för varandra man yrar på i grupp
Man blottar sina leverne i samlad trupp
Ibland blir det snett och lika ofta rakt
Men ingen klandrar någon
när man dyker upp
och ibland är det högtidsstund
När någon klarat måna'n ut eller kanske flera år
Det är värt att fira i allt annat än sprit
För det är ju precis därför alla kommer hit

I gemenskapen i källar'n
där alla håller hand
där alla läser bönen som alla redan kan
Man är tacksam över livet
tolkar gudsord på sitt eget vis
Läsa text från Stora Boken
en dag när det är kris

Såna rum som finns i staden man inte trodde fanns
för Malmö är ju stenhårt och fullt av dekadens
En del de har slatt knut på sig själva och sitt liv
Klantat sig på konferens
och firmafest med trams

Ingen trodde nog att det nånsin skulle gå
Det finns så många koder, så många lögner man kan se
Många är så krokiga att sanningen blitt sne
En del är olycksbarn och andra har fått spö
Men kanske är det bättre än att lägga sig och dö

Det slutar med att sitta i värmen av ett ljus
för alla dem som sladdade på liv i sus o dus
Nederst, ner i källarn på vanligt hyreshus

De som var så fula på en parkbänk någonstans
de som gömde flaskan i handväskan på dans
de som levde ganska dubbelt
droga', ställde till med trubbel
De svek sina kära
de som flög för nära
alla de man aldrig ser
och de som bara ler och ler...
Vilken lögn, vilket ras
vilket jävla förbannat knas
Sånt slöseri
med energi

Om dit är där du har trillat ut
Och inte kan få till något slut
kan du inte sluta och stilla dig ett tag
om inget annat hjälper och du behöver nya tag
Gå då till den stora, varma famnen
gå till klubben där ingen nämner namnen

(-Sschsssssss..!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar