torsdag 29 augusti 2013

Tingens egen mystik

Så som hårstrån envisas med att klibba fast vid mat fast allt annat faller av gaffeln på väg mot munnen
Precis så som en mobiltelefon kan glida ur handen in under soffan där den placerar sig platt och omärkligt på en yta av samma färg som sig själv i evig skugga där under
Det afrikanska armbandet kilar in sig på ett oländigt ställe mellan tågsätena
och alla nålar som genast försvinner mot vilket underlag som helst
vägrar göra sig till känna
hur ivrigt jag än söker med händer, ögon, huden så är de likt förbaskat utraderade för min kännedom
En bra kniv slinker ner bakom spisen så den inte syns men finns i allra högsta grad
eftersom den är saknad

De slingriga vägar som dessa vardagliga föremål tar på vägen ner mot det allra yppersta gömstället
Där det bidar sin tid i väntan på att flera timmar dagar eller år senare uppenbara sig igen som om inget hade hänt
Som om den inte orsakat några nervösa utbrott eller irritation på grund av sitt totala frånfälle

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar